Ja jisses! Hur klarade jag detta?

Hjärtklappning, sömnsvårigheter, glömska, borttappade ord, lättgråten, lättstressad, trött och slut. Detta var 2010, utbränd tänker ni direkt- men det var ett av orden som inte fanns i mitt vokabular just då.
Där stod jag, Helena, med man och två barn, och livet hade kommit ikapp mig-överallt fanns stress. I mitt jobb som jag precis är på väg att sluta, som sjuksköterska, att hinna med mina fritidsintressen, att vara mamma, att vara fru och att vara Helena OCH att hjälpa alla andra som behövde hjälp. Jag är utbildad sjuksköterska med flera vidareutbildningar och har även studerat ledarskap på högskolan, akupressur, TuiNa massage och mediumskap. Så ni förstår vad jag låg i HELA tiden bara för att vara duktig. Mmmhhmm,  att vara duktig gav mig den bekräftelse och uppmärksamhet som jag så gärna ville ha och för att verka/vara normal. Jag vill annat och nåt mer!!

Rastlösheten

Jag har bott i Västerås, Falun, Örebro, Lappland och till sist nu i en by utanför Säter i Dalarna. När jag var 30 år kände jag mig rotlös och för skojs skull räknade jag ut att jag flyttat 35 ggr under mitt liv… WOW snacka om att vara flyttbar
För att hitta hem började jag söka i religioner för att se vad som stämde med mig och för att hitta nånstans att stämma in i. Ja, undrar ni kanske…Hittade du det du sökte?? JA men inte där jag trodde, jag sökte utanför mig själv och svaret fanns hela tiden inom mig.

År 2000 mötte jag kärleken i mitt liv och livet lekte, det var underbart att känna samhörighet med en annan människa som accepterade mig som jag var, men hade jag hittat hem….NÄÄÄÄ det hade jag inte.. Vi fick vårt första barn 2002 som aldrig fick se dagens ljus, han dog alldeles innan förlossningen av syrebrist. Detta byggde upp en ny stress i mig och inte blev det bättre när jag blev gravid igen. Det generade mer stress för jag oroade mig för det nya livet som växte inom mig.

Vad mer orsakade stress i mitt liv?

Jo, 2008 dog både min älskade pappa och moster väldigt snabb och skapade en stor chock och saknad. 2009 började plugga TCM=Traditionell Kinesisk Medicin, 2010 åkte jag till Kina för att fördjupa mig i TCM i några veckor och blev färdig dipl.-akupressör och tui na massör. Jag sa upp mig från akuten-mitt älskade jobb-och startade eget med allt vad det innebär med stress och givetvis duktighetstankar …Alltså,,,,jag startade eget företag…mitt i all stress och ledsamheter som jag inte riktigt bearbetat till fullo… Vad attans tänkte jag på?? Jag tror inte jag tänkte alls.

Insikten

I början skrev jag om vad min kropp visade mig–STOPP, STANNA, TA DET LUGNT-ANDAS–skrek den till mig. Men lyssnade jag? NEJ. Förstod jag? NEJ. Gjorde jag nåt åt det? NEJ inte till en början. Allt kändes jobbigt, vissa dagar vill jag bara ligga på soffan, jag hade ingen ork eller kraft att göra något. Jag ville bara vara ifred och tänka på hur jag skulle planera och få ihop vardagen.  Och företaget…..jo det fortsatte jag med då det var så otroligt roligt och givande. Det tog mig 2,5 år för mig att fatta vad min kropp ville säga mig.

Förändringen

I och med att jag blev medveten om min utbrändhet kunde jag hitta min väg tillbaka. Det var aldrig tu tal om någon sjukskrivning här heller utan jag valde den alternativa vägen genom meditation, kontemplation, läste böcker om hur jag skulle hitta tillbaka till glädjen och tacksamheten.

Hur kunde jag förändra mina tankar om mig själv och hur jag såg på världen?
Jo genom att lyssna inåt på mig själv, på ande och på min kropp.  Jag tränar fortfarande på det och har en bit kvar innan jag är i mål, om jag kommer i mål för min väg förändras konstant och jag följer med med öronen riktade inåt.
Så varför väljer jag att berätta detta för er? Jo för att sprida ett ljus på vad som händer i livet och för att det är så lätt att tappa bort sig själv och lägga sina känslor på is för vi har inte tid att ta itu med  dom just nu. Och tro mig den tiden kommer aldrig när vi tar oss tid-jag vet av egen erfarenhet.

Hur jag hanterar livets glada och sorgliga upplevelser ger mig erfarenheter som i sin tur skapar mig. Men hur mitt liv än har varit och vad jag än har mött, så har det gjort mig till den jag är idag och jag skulle inte vilja ändra en enda sak i världen.

 

http://www.helenadahlberg.se

spacer

Kommentera